Det har bedrivits forskning några år nu kring kall plasma,
eller joniserad plasma. Detta är något som vi brukar dagligen, joniserad plasma
finns inne i lysrör, plasma-TV m m. För dessa användningsområden används
vakuumteknik eftersom lägre energier då behövs för att jonisera elektronerna.
Plasma beskrivs som det fjärde aggregationstillståndet för atomer, förutom
fast, flytande och gasformig fas. Det nya i tekniken är nu att man kan använda
vanlig luft eller kvävgas (nitrogen) och utan vakuum jonisera gasen med rimlig
energiinsats. Då erhålls det man kallar kall plasma, en blå låga som man kan
stoppa in fingret i.
Det finns flera vetenskapliga studier med goda resultat på
ytavdödning av kända patogena bakterier (E. coli, Staphylococcus aureus,
Bacillus cereus sporer m fl). Detta kan användas för såväl livsmedel som
utrustningar eller förpackningsmaterial, även farmakologiska och medicinska
tillämpningar forskas det kring. Ett intresse som uppstod nu i somras är
ytavdödning av ehec från fröer som skall bli groddar. Idag pastöriseras dessa
(med värme i vattenbad) men får då biologiska konsekvenser, groningen startar helt
enkelt. Den ”snälla” förmågan hos kall plasma att inte förstöra biologiska
strukturer hos mer komplexa organismer kan göra den mycket användbar, t ex har
man haft goda resultat från behandling av sår där antibiotikaresistenta
bakterier bitit sig fast.
