Positiva laddningar - negativt för mikrorganismer

Det kommer flera nyheter nu om nya material som kan användas för bl a ytor och minimera påväxt och infästning av bakterier och virus. I Ny Teknik visades idag upp forskning från KTH där en polymer som är positivt laddad kan användas i pappersfiber eller andra ytor för att ge en antibakteriell effekt. Detta kan få stort genomslag i en rad olika pappersfibersbaserade hygienprodukter, t ex torkdukar, bindor, våtservetter. Endast en en fysikalisk effekt (elektrostatisk laddning) skall räcka för att bakterier och virus skall "fastna" eftersom de är negativt laddade. Nu har jag kommit i kontakt med liknande "genombrott" tidigare, bl a finns på marknaden det Göteborgsbaserade Appeartex som har samma typ av koncept i sin produkt. Deras applikationer är inom medicinteknik med kläder och dukar, förband m m. Man kan även hitta ett kemiföretag från Helsingborg, Noviba, som har sin polymerprodukt vätskebaserad istället, man kan då spraya på ytor och få en långtidsverkande effekt. Samtliga av dessa som beskrivs här är inte miljöovänliga och skall även kunna fungera bra ihop med livsmedelsapplikationer.

Elektronmikroskopibild på Xylella bakterier (H.C. Hoch, Cornell University; Journal of Bacteriology 189:7507-7510).

 

Silver är inget bra antibakteriellt alternativ

Förra inlägget handlade om fördelen med koppar (Cu) för att hålla ned bakteriell tillväxt på kontaktytor. Det är inget nytt fenomen egentligen, koppartak brukar inte algpåväxt. När man byter ut kopparrör till rostfritt i vattenledningar, särskilt till varmvatten så brukar bakteriehalter öka. Eller när man byter ut kopparrör till galvade rör i kondensorer till t ex AC-aggregat i bilar så uppstår oönskad doft p g a hygieniska problem. Men vanligare än koppar är användningen av silver i olika former, det viktiga är att silver långsamt frisläppes till den yta som skall skyddas. Av den anledningen används ofta metalliskt silver eftersom ett silversalt skulle "ta slut" alldeles för fort. Äldsta beviset på detta var att man under historisk tid lade ett silvermynt i krukor med olika vätskor (vatten eller vin) som skulle förvaras lång tid. Man kan idag hitta silver i en mängd olika material: i plastinredning i kylskåp, skärbrädor, i textilier, skoinlägg, plåster, rostfritt stål etc.

Problemet med silver är miljöpåverkan, t ex lyckades man i Sverige stoppa användning av elektrolytiskt utfällt silver som Samsung hade för avsikt att introducera i sina tvättmaskiner. Om detta hade blivit en kommersiell succé så hade troligen det biologiska reningssteget i reningsverkan i landets större städer havererat, så kraftfull är påverkan av silverjonerna. I en referat av en studie från Queens university i Kanada( http://www.popsci.com/) nyligen gjorde man enkla tester av helt opåverkad jordmån (från Arktis) som under 6 månader fick ett tillskott av olika nanopartiklar av silver. Mikrofloran i jordmånen förändrades dramatiskt, t ex försvann en rad viktiga bakterier som fixerar kväve från luften. Dessa bakterier är helt nödvändiga för många växter (baljväxter, klöver) och träd (al) som inte kan tillgodogöra sig kväve på annat sätt. Därmed påverkas hela ekosystemet mer eller mindre direkt.

Fotot från (http://web.uconn.edu/mcbstaff/benson/Frankia/Isolation.htm) som visar Frankia spp. i växtvesiklar.

Studien publicerades i Journal of Hazardous Materials den 8 april och kommer nog att få en del uppmärksamhet.

Nystart för hygieniker

Denna blogg är min första på svenska och inom ett område som jag tycker jag behärskar väl. Efter att ha provat sociala medier så fortsätter jag hellre utveckla mig själv och andra inom något som är viktigt. Hygien och livsmedelssäkerhet är minsann inga lätta och roliga ämnen och en stor utmaning att föra ut till alla de som varje dag måste tänka på att sköta sina göromål. Jag tycker det är viktigt med att maten vi och våra barn äter inte skall innebära risker för hälsa och välmående. Måltidssituationen och näringen från maten vi äter är primära delar av vårt liv som vi inte kan eller bör försaka. Det är detta som skiljer risktagandet från så många andra ting i livet, att åka motorcykel t ex eller röka, det är ju frivilligt.

Egentligen är det inte viktigt för mig personligen att många läser denna blogg, någon räknare av besökare tänker jag inte lägga in, men det är viktigt att kunskaper inom detta området når ut till fler. Det finns idag väldigt lite material på svenska som är lätt tillgängligt och med bra faktainnehåll för alla de som jobbar med praktiskt hygienarbete. Bakterierna har aldrig låtit sig begränsas av branscher eller landsgränser och därför kommer nog en hel del material i denna blogg framöver att vara på andra språk och med inspiration från andra discipliner än livsmedel.

Mitt första faktainlägg kommer att bli hur man enkelt med andra materialval kan förhindra spridning av bakterier, i detta fall för att komma åt MRSA (multiresistenta stafylokocker eller "sjukhussjukan"). Videon som jag länkar till här visar på ett pedagogiskt sätt hur kopparplåt har antibakteriell effekt som inte rostfritt stål har.